Indirekt export, konsekvensutredning

Tullverket föreslår nya föreskrifter och allmänna råd om indirekt export. Till följd av detta har vi gjort en kombinerad konsekvensutredning enligt 27 § verksförordningen (1995:1322) och konsekvensanalys enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor. Författningsförslaget finns i bilaga 1.   

1. Bakgrund   

Tullverket får enligt 33 § andra stycket tullförordningen (2000:1306) meddela ytterligare föreskrifter till komplettering av de bestämmelser om export och annan utförsel av varor från EG:s tullområde som anges i 4 kap. 12 § första stycket tullagen (2000:1281).   

I kommissionens förordning (EG) nr 1875/2006 av den 18 december 2006 om ändring av förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen fastställs bl.a. regler för utbyte av exportuppgifter mellan exporttullkontor och utfartstullkontor. Utdrag ur förordningen bifogas som bilaga 2.   

Vid indirekt export, dvs. i de fall exporttullkontoret finns i ett EU-land och utfartstullkontoret finns i ett annat EU-land, ska dessa uppgifter utbytas elektroniskt med hjälp av det s.k. exportkontrollsystemet (ECS).   

Införandet av ECS är indelat i två faser, fas 1 och fas 2. Första fasen omfattar tidsperioden 061219-090630. Fasen innefattar ett begränsat antal elektroniska meddelanden för informationsutbyte mellan EU-ländernas tulladministrationer. Andra fasen ska vara införd senast 090701 och innefattar ytterligare meddelanden, utbyggda meddelanden och riktlinjer för externa meddelanden.   

De nya bestämmelserna i förordning (EG) nr 1875/2006 reglerar främst informationsutbytet mellan tulladministrationerna. Dock berörs deklaranterna genom att Tullverket vid indirekt export kommer att återlämna ett exportföljedokument (EAD) istället för blad 3 av enhetsdokumentet. Exportföljedokumentet ska precis som blad 3 av enhetsdokumentet presenteras för tullen vid utfartstullkontoret.   

Bestämmelserna innebär också en annan hantering i de fall deklaranten fyllt i "RET-EXP" i fält 44 av enhetsdokumentet, dvs. då deklaranten vid indirekt export uttryckt ett önskemål om att återfå ett intyg om varornas fysiska utförsel.   

För svenskt vidkommande kommer inledningsvis endast det s.k. normalförfarandet vid export att beröras, vilket utgör knappt åtta procent av antalet exportdeklarationer under år 2006. Hur stor andel av de åtta procenten som avser indirekt export finns det i dagsläget ingen uppgift om.   

Godkända exportörer och innehavare av tillstånd till förenklat deklarationsförfarande omfattas av ett generellt undantag fram till, som senast, den 1 juli 2009. Tullverket kommer dock att erbjuda de godkända exportörer som så önskar en möjlighet att ansöka om att få ett elektroniskt exportmedgivande, vilket gör det möjligt för den godkände exportören att själv skriva ut exportföljedokumentet ur sitt system. Då den godkände exportören medgetts tillstånd att ta emot elektron-iskt export-medgivande kommer, i fall av indirekt export, dennes ärendeuppgifter att utbytas i ECS.   

2. Förslaget  

Syftet med förslaget är att ge ett stöd för användande av exportföljedokumentet (EAD) i flera situationer som inte preciseras i förordning (EG) nr 1875/2006, samt att tydliggöra vissa situationer där förordningen medger nationella regler.   

Utöver detta är syftet med förslaget att tydliggöra att godkända exportörer är undantagna från ECS, men att det finns möjligheter för en godkänd exportör att få sina exportärenden kommunicerade i ECS före den 1 juli 2009.

Dessutom kan vissa regler i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfaranden m.m. (tullordning) inte tillämpas vid indirekt export där ärendeuppgifter utbyts i ECS.   

Förslaget fokuserar främst på ECS fas 1, och inför ECS fas 2 föreligger sannolikt ett behov av uppdatering av föreskrifterna.   

3. Berörda   

Berörda av författningen är främst företag och privatpersoner som är inblandade i export av varor till länder utanför EU. Bland myndigheter berörs givetvis Tullverket självt, men även exempelvis Jordbruksverket och Inspektionen för strategiska produkter.   

4. Kostnader m.m.  

Förslagen innebär inga kostnader för företagen, frånsett att en godkänd exportör som vill få sina exportärenden kommunicerade i ECS måste skaffa funktionalitet för att kunna ta emot ett elektroniskt exportmedgivande och för att kunna skriva ut exportföljedokument.       

5. Småföretagaranalys   

Med konsekvensutredningen har bifogats en sådan konsekvensanalys som avses i förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor.   

Konsekvensanalys:   

1. Vilket är problemet och vad händer om någon reglering inte sker?
Den legala grunden för ECS finns intagen i gemenskapslagstiftning och är därmed bindande för alla EU-länder. Gemenskapslagstiftningen ger ett visst utrymme för nationell reglering t.ex. på vilket sätt ett intyg avseende varors fysiska utförsel vid indirekt export skall lämnas till deklaranten. Vissa av de nya bestämmelserna står också i konflikt med nu gällande bestämmelser i 12 kap. Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfaranden m.m. (tullordning), varför en reglering är nödvändig.   

2. Finns det några alternativa lösningar?
Nej, inte i dagsläget. Alternativa lösningar kommer att studeras inför ECS fas 2.   

3. Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste småföretagen vidta till följd av regleringen?
Deklaranterna kommer vid indirekt export enligt normalförfarandet att få bevis om varors fysiska utförsel från exporttullkontoret istället för från utfartstullkontoret. En godkänd exportör, som på frivillig grund vill få elektroniskt exportmedgivande för att själv kunna skriva ut ett exportföljedokument, måste ansöka om tillstånd hos Tullverket och skaffa sig funktionalitet för att ta emot ett sådant meddelande.

4. Vilken tidsåtgång kan reglerna föra med sig för småföretagen?
Tidsåtgången för företagen påverkas inte av förslaget.   

5. Vilka lönekostnader, andra kostnader eller resursbelastning i övrigt för småföretagen kan reglerna leda till?
Förslaget leder inte till några ökade kostnader för småföretagen. En godkänd exportör som på frivillig grund ansöker om att få elektroniskt exportmedgivande kan dock få kostnader för att skaffa sig funktionalitet för att ta emot ett sådant meddelande.   

6. Kan reglerna komma att snedvrida konkurrensförhållanden till nackdel för småföretagen eller i övrigt försämra deras konkurrensförutsättningar?
Förslaget kommer inte att påverka småföretagens konkurrensförutsättningar.   

7. Kommer reglerna i andra avseenden att påverka småföretagen?
Nej.   

8. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna, och hur kommer reglernas effekter för småföretag att uppmärksammas och granskas?
Genom uppföljning av rutinen kontrolleras efterlevnaden av reglerna och därigenom uppmärksammas och granskas effekten för företaget.   

9. Bör reglerna gälla endast viss begränsad tid för att hindra eventuella negativa effekter för småföretagen?
Nej.   

10. Behöver särskild hänsyn tas till småföretagens villkor när det gäller tiden för reglernas ikraftträdande?
Nej, inte utöver att Tullverket redan tagit hänsyn till företagens villkor genom att medge undantag för förenklade förfaranden som längst till den 1 juli 2009.   

11. Finns det behov av speciella informationsinsatser?
Ja. Information om ECS-införandet har löpande getts på Tullverkets webbplats, tullverket.se, i nyhetsbrevet TullNytt och på Tulldagarna 2006. Riktad information har lämnats till systemleverantörer. Informationsinsatserna kommer att fortsätta inför ECS-införandet den 17 maj 2007.   

12. Hur har samråd som behövs skett med näringslivet och med myndigheter som särskilt berörs, och vilka synpunkter av betydelse har kommit fram?
Något särskilt samråd har inte skett vid utformningen av detta författningsförslag.