Elektronisk tulldeklaration vid export, konsekvensutredning

Tullverket föreslår ändringar i Tullverkets föreskrifter om elektronisk tulldeklaration vid export. Till följd av detta har vi gjort en kombinerad konsekvensutredning enligt 27 § verksförordningen (1995:1322) och konsekvensanalys enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor.

Författningsförslaget finns i bilagan. Förslaget innehåller även ändringar av redaktionell art i författningens 11 §, första och andra stycket.   

1. Bakgrund

Företag som ansöker om exportbidrag kan ibland behöva göra mindre ändringar eller kompletteringar av vissa uppgifter innan inlastningen ska äga rum. Ändringarna kan avse kolliantal eller vikt och kompletteringarna kan avse någon av uppgifterna transportmedlets identitet eller containernummer. Dessa ändringar och kompletteringar har företagen faxat in i efterhand.   

Inför införandet av det s.k. exportkontrollsystemet (ECS), konstaterades det att sådana ändringar eller kompletteringar enligt första stycket inte kan hanteras i ECS. De ursprungliga uppgifterna i exportdeklarationen kan inte ändras efter att ärendet klarerats.   

För närvarande gäller detta deklaranter som använder TID (Tullverkets Internetdeklaration) eller Godkänd exportör som använder EDIFACT (Electronic Data Interchange For Administration, Commerce and Transport) och som anslutit sig frivilligt till ECS. Det gäller också bara i de fall det är indirekt export, dvs. i de fall exporttullkontoret finns i ett EU-land och utfartstullkontoret finns i ett annat EU-land.   

Systemet med den elektronisk ansökan av exportbidrag (AEX) innebär att deklaranten först lämnar en elektronisk tulldeklaration för export. När tullid för exportdeklarationen erhållits kan deklaranten hämta uppgifterna från exportdeklarationen till sin ansökan om exportbidrag och komplettera denna med de bidragsspecifika uppgifterna. Ansökan kommer då även utgöra en föranmälan av jordbruksvaror vilken enligt regelverket ska lämnas 24 timmar före lastningen av varorna.   

Då det inte finns något rättelsemeddelande i ECS innebär detta att exportörens uppgifter som lämnats i exportdeklarationen kommer att vara felaktiga när dessa uppgifter utbytes i ECS i de fall exportören behövde ändra eller komplettera i deklarationen innan lastningen av varorna.   

De ändrade uppgifterna kommer också att vara felaktiga i den utskrift av exportföljedokumentet EAD (Export Accompanying Document) som exportören ska ta ut när ärendet klarerats. Dokumentet ska medfölja transporten vid såväl indirekt som direkt export och uppvisas på utfartskontoret.

2. Förslaget

Syftet med förslaget är att företag som ansöker om exportbidrag elektroniskt och som av olika anledningar behöver ändra eller komplettera exportdeklarationen innan inlastningen av varorna, ska kunna göra dessa ändringar i den redan inskickade deklarationen. På så vis kan en korrekt och fullständig deklaration överföras i ECS samt korrekta uppgifter framgå i utskriften av exportföljedokumentet.   

Förslaget innebär att företagen anger den tvåställiga sifferkoden 16 i tulldeklarationen för export, en s.k. call me kod, för att uppmärksamma Tullverket på att ändringar eller kompletteringar ska göras. Exportören kan efter gjorda ändringar eller kompletteringar meddela Tullverket dessa och begära att ärendet klareras.   

Tillämpningen av förfarandet med call me kod 16 har införts den 19 september 2007.

3. Berörda

Berörda är företag som ansöker om exportbidrag i systemet AEX och som behöver göra ändringar eller kompletteringar i exportdeklarationen.   

4. Kostnader

Förslaget innebär inga kostnader för de berörda företagen.   

5. Småföretagaranalys

Med konsekvensutredningen görs en sådan konsekvensanalys som avses i förordning (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekt för små företags villkor.   

Konsekvensanalys:   

1. Vilket är problemet och vad händer om någon reglering inte sker?

Felaktiga uppgifter överförs i ECS och felaktiga uppgifter skrivs ut i exportföljedokument.   

2. Finns det några alternativa lösningar?

Nej, inte i dagsläget.   

3. Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste småföretagen vidta till följd av regleringen?

Inga ytterligare åtgärder till följd av regleringen   

4. Vilken tidsåtgång kan reglerna föra med sig för småföretagen?

Tidsåtgången för småföretagen påverkas inte.   

5. Vilka lönekostnader, andra kostnader eller resursbelastning i övrigt för småföretagen kan reglerna leda till?

Förslaget leder inte till några ökade kostnader för småföretag.   

6. Kan reglerna komma att snedvrida konkurrensförhållandena till nackdel för småföretagen eller i övrigt försämra deras konkurrensförutsättningar?

Nej.   

7. Kommer reglerna i andra avseenden påverka småföretagen?

Nej.   

8. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna, och hur kommer reglernas effekter för småföretag att uppmärksammas och granskas?

Efterlevnaden av rutinen följs upp i samband med handläggningen av bidragsansökan och därigenom uppmärksammas och granska effekten för småföretag.   

9. Bör reglerna gälla endast viss begränsad tid för att hindra eventuella negativa effekter för småföretagen?

Nej.   

10. Behöver särskild hänsyn tas till småföretagens villkor när det gäller tiden för reglernas ikraftträdande?

Nej.   

11. Finns det behov av speciella informationsinsatser?

Ja. Information har lämnats direkt till berörda företag och på Tullverkets Internetsida.   

12. Hur har samråd som behövs skett med näringslivet och med myndigheter som särskilt berörs, och vilka synpunkter av betydelse har kommit fram?

Något särskilt samråd har inte skett med näringsliv eller andra myndigheter vid utformningen av detta författningsförslag. Kontakter inom Tullverket har tagits.